Sök och tryck på enter

Älskade julbord

Inspireras av nu och då, duka fram traditionella rätter och nyare inslag, och njut av en riktigt god julbuffé.

Inom den nordiska jultraditionen är julafton på många sätt den viktigaste dagen. Det är då tomten kommer på besök och i bondesamhället var huset städat, redskapen undanställda och arbetet avslutat. Julbordet dukades och extra fin halm lades på golvet. Förr i tiden var också detta den första måltiden på året som många kunde äta sig ordentligt mätta. Man slaktade sin gris och sin kalv så man kunde göra korv och sylta och man bakade bröd, kärnade smör och bryggde öl.

Från lutfisk till buffé

En favorit och ett måste för många på julbordet är lutfisken. Den har funnits med länge och har sitt ursprung i medeltiden och den romersk-katolska seden där man fastade under advent, man åt inget kött utan istället gröt och lutfisk. Risgrynsgrötens plats på julbordet kommer just ifrån lyxen kring jul, eftersom ris var dyrt att importera unnade man sig bara denna gröt kring jul. På de borgerliga julborden tillagade man gröten med vanilj, socker och grädde, Ris à la Malta, och fick man mandeln i sin tallrik skulle man bli gift under året.

Till de lite nyare inslagen på julbordet hör julskinkan, som gjorde sitt intåg på 1900-talet. Och ännu senare, på 1970-talet, tillkom fler rätter, som köttbullar, prinskorv, Janssons frestelse, gravlax och sill med olika smaksättningar. På sjuttiotalet gick också julmåltiden från att vara tredelad till att bli ett smörgåsbord, en buffé, som ensamrätt.

Kål i söder, korv i norr

Traditionerna och rätterna på julbordet skiljer sig en del mellan olika delar av landet. I södra Sverige ställer man till exempel gärna fram kål, som grönkål i Halland och rödkål med äggost i Bohuslän, och på det öländska julbordet serveras det kroppkakor. I Östergötland ingår bönor och fläskkorv, i Värmland är det vanligt med hackkorv, i Västergötland grynkorv och i Delsbo i Hälsingland ställer man gärna fram kalvsteken. På Gotland äter man ofta saffranspannkaka på jul och i Skåne serverade man luad ål. I Dalarna plockar många gärna fram julknäckebrödet och i Småland är julostkakan ett givet inslag.

Jennys jul

Populära matbloggaren Jenny Warsén är aktuell med kokboken Jennys jul, en bok som förutom många juliga recept tipsar om roliga projekt som man kan göra tillsammans med barnen i jul, som att baka lussesemlor eller varför inte göra ett chokladhus istället för pepparkakshus. Just när det gäller sötsaker tipsar hon om att duka fram både julgodis och pepparkakor med grönmögelost till glöggen.

– Som avslutning på själva julbordet är jag löjligt förtjust i ostkaka med grädde och hjortronsylt, säger hon.

Julbordet hemma hos Jenny är överlag ganska traditionellt men hon gillar också att skapa nya rätter, som till exempel en räkcheesecake eller räkomelett. Det är ofta en stor variation på smaker och ingredienser på hennes julbord, från det kalla och varma till grönsakerna och tillbehören. I boken beskriver Jenny jularna hos sin mormor och morfar och hur hon fick vara med och hjälpa till i köket, och många av bokens recept kommer just ifrån dessa jular. Och så älskar hon förberedelserna inför julen, ”det är nog det bästa”; julpyntet, julbaket och till och med julstöket.

– Mina favoriter på julbordet är sedan Janssons frestelse och julskinka, de måste vara med. Och kroppkakorna förstås! Men sillen kan jag gärna skippa, säger hon.

För att få in mer grönt på julbordet tipsar Jenny om att göra en paj.

– Det finns massor av pajer som går att göra vegetariska, och glöm inte att servera lite fräscha sallader till.

Julbordets 7 turer

Första: Strömming och sill, t ex senapssill, matjessill och löjromssill.

Andra: Lax i olika former samt fiskpaté, skaldjur och ägg.

Tredje: Kallskuret i form av julskinka, patéer, korv, pastej och grisfötter.

Fjärde: Småvarma rätter som köttbullar, prinskorv, Janssons frestelse, revbenspjäll, dopp i grytan och lutfisk.

Femte: Ost, till exempel Stilton, Cheddar, Västerbotten och Kvibille.

Sjätte: Efterrätt i form av Ris á la Malta, fruktsallad, risgrynsgröt, saffranspannkaka m.m.

Sjunde: Julgodis! Fudge, knäck, kola, marsipan, polkagrisar, marmelad, ischoklad m.m.

Källa: Strömma

Recept

Mjuk pepparkaka i långpanna med glasyr

Foto: Ulrika Pousette

ca 25 bitar

Att baka i långpanna är perfekt när du ska bjuda ett större sällskap. Det går fort och räcker till många.

Ingredienser

200 g smör, rumsvarmt

4 dl strösocker

3 ägg

3 dl filmjölk

4 dl vetemjöl

1 msk kanel

2 tsk malen kryddnejlika

1 msk malen kardemumma

1/2 msk malen ingefära

1/2 msk bikarbonat

Glasyr:

150 g smör, rumsvarmt

300 g färskost, typ philadelphia

8 dl florsocker

Gör så här

Sätt ugnen på 175 grader. Vispa smör och socker pösigt. Vispa ner äggen och tillsätt filmjölken. Blanda mjöl, kanel, kryddnejlika, kardemumma, ingefära och bikarbonat i en bunke. Vänd ner mjölblandningen i äggvispet. Häll smeten i en långpanna (30×40 cm) klädd med bakplåtspapper. Grädda mitt i ugnen i 25-30 min. Låt svalna. Rör ihop smör, färskost och florsocker och bred ut över kakan. Garnera gärna med lingon vid servering.

Receptet är hämtat ur Jennys jul av Jenny Warsén, Bonnier Fakta

Foto: Ulrika Pousette

Inga kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

9 − 8 =